Ida är trots sin ålder i mycket god kondition, hon har hämtat sig snabbt efter det långvariga löpet, förlust av blod och därmed mycket låga HB-värden, anemi, då hon opererades 5 juni. I fredags, 10 dagar efter, var hon på återbesök. Stygnen togs bort, såret var mycket fint och bäst av allt de nya blodproverna visade på att alla värden var helt normala igen. Även HB-värdet hade kommit upp i normala värden, det kändes underbart att höra. 
Så länge hon var kvar på Djursjukhuset ville hon inte äta, men väl hemma var aptiten god. Vi hade köpt älgskav, älgfärs som är väldigt järnrikt – det tyckte hon var supergott.
Tusen tack till Ewa, Jades matte, om detta tips.
Nu är båda systrarna älgfärsälskare.
Nu får hon äta det ett tag framöver tillsammans med sin vanliga Magnussons Blanda + vitaminer, mineraler, olja. Mary och Lily får kött ox/vom som tidigare, det går vi över till vad gäller Ida också. De älskar sin mat, men när Ida blev dålig visade hon det genom att vara lite tveksam till maten. Så har det varit med alla våra hundar, har de tvekat att äta, då har det varit något i kroppen som inte stämt. Verkligen inte ofta det har hänt, men de har drabbats av borrelia/anaplasmos, Alice pyometra, då hon var 9½ år.
Ida har på nätterna haft sin fina pyjamas, men på dagarna har hon haft specialtillverkade byxor. Jag köpte ett par barnlinne i bomull, storlek 122-134, satte i två knappar samt ett resår med knapphål. Resåren sätts runt bringan. Jätteskönt och ledigt och täcker såret, går att både kissa och bajsa med. 
