Gudrun Carlsson

Våra tre älskade gossar Brasse, Gordon och Josef, som nu är våra “Stjärngossar” och finns med oss i våra hjärtan varje dag och speciellt nu till julhelgen. Tre underbara friska livskamrater som blev över 13 år alla tre, men sedan fick somna in pga ålderskrämpor.

Gemensamt för den alla – de älskade julen, granen, paketen, julskinka, korv, sylta, köttbullar, dopp-i-grytan. De älskade snön och våra turer ute på Vänerns isar.

Har roliga minnen från dem alla.

Brasse, 1982-11-16 – 1996-02-14, var mycket förtjust och duktig på att öppna alla paket, samt knäcka nötter och käka upp. Han smet t.o.m. in till grannen och gick loss på deras korg med nötter som stod på ett lågt bord. Han levde lite farligt, han var vår första hund och vi hade inte full kontroll över vad hundar kunde hitta på i juletid och vad som inte var nyttigt, ja rent av farligt. Ett år hade vi lagt skinksvålarna högt uppe på en vedstapel, avsett till fåglarna. Men vem fann vi inte uppe på toppen av den höga vedstapeln om inte Brasse, han hade mumsat i sig alltsamman. Det gick bra med magen som tur var.

En kväll skulle vi njuta av chokladen, en Aladdin, som Per fått till jul. Vi hade endast tagit några praliner. Den stod på ett bord och såg helt orörd ut, men när vi öppnade den var den tom. Vi tittade på varandra – nej ingen av oss hade ätit upp alltsammans, så den skyldige var Brasse. Han hade varit lite usel i magen några dagar tidigare, men inte hade vi satt detta i samband. Vi lärde oss att detta var en liten spjuver som hittade på rackartyg, underbar och rolig.

Gordon, 1996-03-08 – 2009-03-24, älskade julskinka och dopp-i-grytan. Roligt med paket också om det var något gott samt skojig leksak i. Gordon var en mycket fin herre, ställde inte till någon oreda, stal eller rev ned någonting. Det skötte sonen Josef utmärkt och då fick han ta del av det, bullpaket från bänken (då blev de faktiskt osams), öppnade grindar och de blev fria att smita ut på äventyr exempelvis.

Josef, 1999-06-07 – 2013-02-19, var en underbar spelevink hela livet. Så glad och påhittig, ställde upp på allting. Vi kallade honom “Lejonkungen” på grund av sin stora gula man, men också för hans attityd – “det ordnar sig” Hakuna Matata
Josef älskade mat, han älskade julen med paketen under granen, som han kände doftade lite gott och roligt om. Första julen rev han ned hela granen vi satt upp i vardagsrummet, så den fick vi binda upp sedan. Åtskilliga gånger som den sedan var på vippen att välta genom åren, då han trängde sig fram för att undersöka. Julmaten var han naturligtvis också väldigt förtjust i precis som pappa Gordon.

Gordon och Josef var alltid med på Götene Brukshundsklubbs årliga Tomteparad i Götene samhälle. De var så söta, gick där med tomteluvor till många barns förtjusning. Riktiga tomtegubbar.
Här är hela tomtefamiljen, från julen 2008, Gordon med sonen Josef, dottern Alice och barnbarnet Ida.

Älskade härliga gossar, nu står vi inför vårt enkla julfirande 2015 och ni finns med i våra hjärtan.