Gudrun Carlsson

Igår tändes en ny stark stjärna på hundhimlen. Vår älskade Josef har somnat in 13 år och mer än 8 månader gammal.

Josef var med oss ute på Vänerns is dagen innan, men på natten hände något. Han har alltid varit vår väckarklocka ” upp och hoppa, nu är det frukost”. Nu stämde det inte, han stod där i sängkammaren lite ostadigt, lutade sig mot dörrposten, gick lite vingligt. Jag tog ut hundarna på den vanliga promenaden, men Josef orkade inte gå så långt, benen bar honom inte så bra längre. Jag förmodar han drabbats av en liten hjärnblödning. Aptiten var det dock inget fel på, han åt upp sin mat, men hade lite svårt att stå på benen.

Vi förstod direkt att nu måste vi ta farväl av vår goa underbara vän, ringde veterinären och fick tid på eftermiddagen.

Förmiddagen blev en liten fest för Josef, han var så glad och lycklig över att få äta sig så mätt, fika med kokosbullar, äta pannkakor med sylt och grädde. Josefs stora intresse i livet har varit mat, nu fick han ägna sig åt detta, då glömde både han och vi att hans ben inte längre var så bra.

Jag gick mot förrådet, där han visste vi hade grisöron. Då följde han med och var så ivrig. Han gick som vanligt runt och stoltserade lite med grisörat i munnen, frestade flickorna lite. Sedan låg han på altanen alldeles ensam och njöt i fulla drag av sitt goda öra. Det är verligen Josefs favoritgodis, förutom kokosbullar.

Det var en proppmätt och nöjd gosse som jag tog ett tårfyllt farväl av.

Alice, Mary och Ida förstod inte riktigt, men var lite fundersamma. Josef gick in i bilen på sin ramp och Per körde den sista bilresan till Mariestad. När jag vinkade av dem ville mitt hjärta brista.

Josef somnade in klockan 14.00 och Per satt med honom ensam i säkert 15 minuter. Det blir enskild kremation och den 4 mars får vi hem vår gosses aska i en fin urna.

Det var en svår resa för Per, när han åkte tillbaka stannade han vid Götene Brukshundklubb och gick runt appellplanen med Josefs koppel, tänkte på alla fina stunder de haft tillsammans där. Josef var en mycket duktig brukshund och de lyckades bra på träning och tävling. Det kändes fint att ta farväl till en underbar arbetskamrat.

Alla bilder visar hans glädje över det goda i livet. Han hade ett så vackert uttryck, så glada milda ögon och alltid ett förväntansfullt leende. Han älskade mat och fick njuta av sina favoriter grisöron, pannkakor med sylt och grädde, samt kokosbullar.

Älskade roliga Josef vad vi kommer att sakna din humor, dina påhitt. Varje dag genom hela livet gav du oss ett gott skratt.

Josef var även en mästare på att själv le och skratta. Farmor, Pers mamma, som gick bort 2004, älskade han av hela sitt hundhjärta, han log, skrattade (väste) så man blev alldeles rörd.