Alice akut opererad

Så fort allting kan ändra sig. I onsdags kväll var Alice, 9½ år, pigg och glad, deltog i vår promenad ned till sjön, badade. Hon åt med god aptit på kvällen och på morgonen efter, dvs i går. På förmiddagen käkade hon ben, men plötsligt på eftmiddagen ville hon ligga för sig själv under trappan och såg inte alls glad ut.

Det regnade hela dagen, hon ville inte gå ut, men var också helt förändrad.
Hon brukar bli jätteglad när Per kommer hem, nu gick hon ut sakta, stelt och bara stod och tittade.

Vi tog tempen, 40,2, och när hon nu skulle gå en liten sträcka hukade hon sig, såg ut som hon hade väldigt ont i magen, bak i kroppen. Ringde akuten i Skara och fick komma in direkt. Vi gissade på ett skov i anaplasman, men tänkte även på livmoderinflammation, pyometra.

Alice blev undersökt på kliniken, togs ultraljud, men det visade ingenting. Fick medicin mot anaplasma och fick stanna över natten. Idag på förmiddagen fick vi samtal, de hade gjort grundligare undersökning med ultraljud och konstaterade pyometra. Hon blev opererad fram på middagen och nu har vi fått besked att operationen gick bra. Alice har vaknat upp, hon får smärtlindring, antibiotika. Skall stanna krav ännu ett dygn för observation.

Det känns trots allt som en lättnad. Nu längtar vi efter att hon skall komma hem så vi kan pyssla om vår lilla underbara tappra älskling.

Tänk om djuren kunde tala till oss, berätta var de har ont och hur det känns. Man blir så ledsen att tänka på att hon haft så ont, kanske en längre tid och vi har inte förstått.