Gudrun Carlsson

Äntligen är Ida & Samus valpar födda. Det blev lite dramatik mot slutet, temperaturen sjönk redan på tisdag och hon började visa förvärkar. Hon hade ont, hässjade och var påverkad. Vi ställde in oss på en snar förlossning. Men ingenting hände, hon fortsatte ha det jobbigt, temperaturen var låg, pendlade mellan 36,7 – 37,2 och hon kom inte igång med några krystningar. Tiden gick, det blev onsdag, torsdag – lika jobbigt för Ida. Vi höll oss vakna i skift för att stötta Ida.

På torsdag middag gick vattnet, hon blev än mer orolig. Vi visade henne till valplådan. Hon hade nu lite svaga krystvärkar, men det kom endast vatten. Så höll det på hela torsdag eftermiddag. Vi ringde till vänner som har erfarenhet, kontaktade veterinär.

Efter ca 3 timmar efter att vattnet gått kontaktade vi veterinär igen som rekommenderade att vi skulle springa med henne, låta henne gå í trappor. Vi gjorde det, hon tyckte det var riktigt kul. Ida var hungrig, ville ha mat och var väldigt pigg och glad, mellan värkarna. Men hon kom inte igång med några kraftiga avgörande krystningar och förlossningsarbete.

Framåt kvällen och fortfarande ingen förändring skett, ringde vi på nytt en jourhavande veterinär i Jönköping. Var hon pigg och frisk? Inga mörka eller gröna flytningar? Nej, ingenting sådant – hon hade klara äggviteflytningar. Ut och spring med henne, åk bil! Då gjorde vi det. Ida tyckte at det var ju väldigt skoj, åka bil hade hon inte fått gjort på två veckor. Ingenting hände.

Natten gick, klockan 03.00 fick vi nog, bestämde oss för att lasta Ida i bilen och köra iväg till Göteborg, jourhavand djursjukhus. Vi insåg dock att det tog ca 2-3 timmar att ta sig dit och de kanske inte ens hade möjlighet att ta emot oss.
Klockan 07.00- 08.00 var veterinärklinikerna öppna här i vårt närområde.
Började ringa några journummer mitt i natten och fick svar på Vara Veterinärstation. Herregud vad lättad jag blev att någon svarade. Framförde mitt ärende och vi fick första tiden klockan 07.30. Det kunde bli ett kejsarsnitt eftersom tiden varit såpass lång sedan vattnet gick.

Det blev några timmar av fortsatt ångest, Ida kämpade med sina små krystvärkar, hässjade och hade det jobbigt. Sista timmen såg vi också att det vatten som kom ut var lite svagt gul-grönt. Klockan 06.30 satt vi i bilen på väg till Vara, var lite tidiga men det fanns redan personal där som förberedde sig för att ta emot Ida.

Röntgen visade att Ida hade 8 valpar, två låg nära förlossningskanalen, men var felvända, dvs bakdelen först med framåtslagna bakben, så kallad sätesbjudning. Ultraljud togs, hjärtverksamheten hos valparna var normal. Veteinären beslutade att vi skulle försöka med en normal förlossning, det sattes en kanyl i Idas framben, injicerades näringslösning och en blandning av kalk och annat stimulerade. Effekten blev omedelbar. Ida började krysta igen, nu lite kraftigare och veterinären lyckades vända på första valpen och efter en kort stund kom den ut med bakdelen först. Sedan tog det två timmar till nästa valp. Det var oerhört jobbigt för Ida, hon var fantastiskt tålmodig. Men till slut fick Ida ut valp nummer två med lite hjälp. Det var en stor hanvalp i sätesbjudning som var död. Exakt samtidigt kom en tredje valp, en blurmerle hane som var pigg och frisk.

Efter dessa dramatiska timmar, föddes sedan resterande valparna helt normalt. Klockan 12.45 var hela valpningen över och Ida var fullkomligt slut. Hon somnade direkt på golvet, nu var hon nöjd, hon hade klarat av det.

Ida har varit fantastisk, så många dygn med värkar och sista dygnet med krystvärkar. Det var oerhört jobbigt för henne, men hon var ändå pigg och glad. Veterinär och prsonal var djupt imponerade av henne. Vi är mycket tacksamma för den hjälp vi fick av personalen på Vara Veterinärstation, de var helt underbara mot oss och lilla Ida. Ett stor och varmt tack till Veterinär Tore Olsson, Veterinär Till Pevic, Djursjukvårdare Britt-Inger Karlsson. Med deras assistans och hjälp fick Ida med sig 7 vackra, friska och starka valpar hem och hon slapp att gå igenom ett kejsarsnitt.

Sju stora vackra valpar födde Ida den 15 april 2011, , fem hanar och två tikar.

1:an – trefärgad hane, kom i så kallad sätesbjudning, 435 gram.

Nu kom en stor trefärgad hane i sätesbjudning som var livlös. Han var tyvärr “proppen” som orsakade Idas svårigheter.

2:an – blue merle hane, 365 g. Denna valp kom direkt, samma tid, som den döda valpen.

3:an – Bluemerle tik, 315 g.

4:an – Trefärgad hane, 365 g.

5:an – Trefärgad hane, 265 g. En liten hane som var lite gul/grön på det vita.

6:an – Trefärgad tik, 435 g.

7:an – Bluemerle hane, 415 g.

Idag är de ett dygn gamla, har ökat normalt i vikt. Man säger ju att de tre första dygnen är lite kritiska. Vi hoppas att de fortsätter att utvecklas väl.

Stort tack också till er alla som med mail, sms, via facebook, telefon gett oss stöd och support. Ingen nämnd, ingen glömd. Det är värdefullt att ha goda vänner när man står helt maktlös inför en sådan här situation.