Det är nu två veckor sedan Ida parades och nog går jag här och försöker se små tecken på Ida. Det är ju alldeles för tidigt, men kan inte låta blir. I morse kom hon upp i min säng och skulle gosa, ligga intill och humma lite. Så kärleksfull är hon inte alltid på morgonen, då kommer hon upp och skuttar, slår mig med tassen på armen eller i ansiktet och säger “upp med dig, nu skall vi ha roligt”smiley.
Tycker också mig se lite förändring av tuttarna, är de inte lite rödare och lite längre?smiley. Nja, svårt att säga faktiskt. Aptiten har alltid varit god när det gäller våra hundar, Ida vräker i sig sin mat. Är först färdig, såvida vi inte lagt i det gröna nyttiga nässelpulvret. Då går det trögt, usch för sådant grönt pulver som förstör den goda smaken av kött. Nu får Ida en äggula varje dag, samt lite rå kalvlever en gång i veckan.

Igår var vi ute och åkte spark, Alice och Ida fick springa lösa ute på sjön. Då dök det tyvärr upp en flock rådjur. Jisses, det blev fart på tjejerna. Sådana race skall inte Ida ägna sig åt framöver, det får bli koppelpromenader.

Inplantationen, dvs de befruktade äggen, fäster utmed livmodersväggen och den begynnande utvecklingen av moderkakorna sker 17-21 dagar efter befruktning.
Då kommer också en äggviteliknande flytning. Ida går nu in i denna fas och skall ta det lugnt, inte utsättas för stress, alltför krävande motion eller onödig smitta.

Vår älskade och pigga Josef, är med oss på nästan alla promenader, vill leka, skutta, leta efter godis och finna mina vantar, som jag avsiktligt tappar. Då hittar han dem och blir så glad över att lämna dem och få en godis.smiley

Josef sjuk – 40,4 i feber.

I onsdags var inte Josef sig lik, han ville inte gå med oss ut. Såg trött och ledsen ut. Jag åkte till sjukgymnasten och kom hem, då ville han inte komma och möta mig som han alltid gör. smileyTog febern på honom, han hade 40,4.

Han hade harklat sig, som om han hade satt något i halsen vid några tillfällen. Nu blev jag orolig. Kanske inte alls hade varit lite för vårdslös med käkandet av grisöron, han är förskräckligt grupsk, så det är lätt hänt.

Ringde vår veterinär, Olle, men där var det stängt för dagen. Vi blev hänvisade till Djursjukhuset i Skara. De lyssnade på lungor, hjärta, klämde på halsen och gjorde lite allmänna undersökningar samt tog blodprov. Fann inget anmärkningsvärt och ville lägga in Josef för obeservation. Han fick tillbringa natten där med dropp och smärtstillande.

Veterinären ringde igår, alla värden är bra, lever, mjälte, hjärta, lungor, urinprover. Blodprover visar inga infektioner men man väntar på speciella prover för anaplasma, borrelia. De önskade ha honom kvar “några dagar till”. Nu var jag tvungen att protestera, vi älskar vår Josef och självfallet skall han inte lida och få bästa vård om han är sjuk, men att tillbringa ett antal dagar i en cell på ett djursjukhus är inte något som Josef är van vid. Han har aldrig varit på sjukhus mer än några timmar i samband med en tandoperation, en ögonoperation, då han fått en pinne i ögat, samt hans kastrering. Josef har aldrig varit sjuk, aldrig haft feber, han har haft otur med sina tänder och sitt öga som vi åtgärdat.

Nu väntar jag och hoppas vi får hem Josef i eftermiddag och att veterinärerna åtminstone funnit någon diagnos, mer än att han har ont i kroppen och ser lite hängig ut. Med de symptomerna kan vi bättre vårda honom hemma, där han är i sin trygga och vanda miljö. Medicinera honom med antibiotika, smärtstillande – ja det som behövs. Få den goda mat han gillar, ligga i sin biabädd och komma till köket, då han hör mig ta ut mjölkpaketet och få en kopp mjök innan han lägger sig för nattensmiley.

Det är fredag, med lite god mat, ett glas vin och mys i soffan till Let’s dance. Om Josef kommer hem skall vi baka våfflor, det älskar han samt Ida och Alice.
smiley

Hoppas få dela soffan med Josef som vanligt – se sådan cool stil han harsmiley